Cancerrehabilitering i Sverige

Vi vet att en cancerdiagnos i sig påverkar en människa på alla plan: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det kan handla om smärta, lymfödem, illamående, depression, ångest, ekonomi, familj, sexuell hälsa och existentiell oro.

Behandlingstiden är ofta lång och biverkningarna uttalade. Människor som är botade från sin cancer kan ha kvarstående biverkningar. Människor som lever med cancer och bromsande behandling lever dessutom fortsatt med följderna.

För att man skall kunna återvända till arbete och ett väl fungerande liv under och efter cancersjukdom behövs rehabilitering.

Dietister, kuratorer, läkare, specialistsjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, diakoner m fl ingår alla i det multiprofessionella team som kan behövas kring en cancerpatient.

Det är cancervårdens och samhällets uppgift att se vilka som behöver hjälp och vilken hjälp som behövs.

Vi kan idag erbjuda behandling och rehabilitering som innebär minskat lidande, ökad livskvalitet och bibehållen arbetsförmåga för många patienter och utvecklingen av nya metoder går snabbt framåt.

Samtidigt är resurserna för cancerrehabilitering knappa och ojämnt fördelade över landet, över kliniker, över diagnosgrupper och över sociala grupper.