Brist på stöd till närstående ger svåra samhällsekonomiska konsekvenser

Andelen sjukskrivna för psykiatriska diagnoser mer än fördubblas hos närstående året efter en cancerdiagnosen, visar Katarina Sjövalls forskning. Vilket ansvar har cancervården för att stödja även närstående? Finns vinster med att erbjuda stöd? Förmodligen skulle sjukvården vinna på att aktivt stödja närstående – de närstående förväntas idag ofta ta del i vården.

Nära trettio procent har bestående men efter en cancerbehandling

Gunnar Steineck visade under sin föreläsning data på hur stor proportion av cancerdrabbade som har bestående men efter behandling för cancersjukdom. Många gånger handlar det om problem som påverkar livskvalitet mycket – avförings- och urininkontinens och sexuella problem är exempel på vad cancerbehandlade lever med. Det blir inte bättre av att det fortfarande kan vara tabubelagt att ta upp dessa problem. Patienterna tvekar – men också vårdpersonalen.

Varför vet vi så litet om rehabiliteringsbehov vid cancer? Det är först på senare tid gruppen canceröverlevare blivit stor, menar Gunnar Steineck. Vi kommer inom den närmaste femårsperioden att se en explosion av ny kunskap på området, menar han.